Partikongressmotion ·
Motion: Avskaffa hemvårdsstödet
Förslagsställare: Susanna Sielo, Olli-Pekka Paasivirta, Anselmi Auramo, Akseli Rouvari

Vi undertecknade föreslår att De gröna har som mål att avskaffa hemvårdsstödet och eventuellt ersätta det med en familjepolitisk stödmodell som stöder barnfamiljer ekonomiskt utan att uppmuntra till långvarig frånvaro från arbetsmarknaden.
En sådan modell skulle stödja barnfamiljer ekonomiskt utan att styra föräldrar bort från arbetsmarknaden eller skjuta upp barnens deltagande i småbarnspedagogiken.
Mot denna bakgrund föreslår vi att De gröna:
har som mål att avskaffa hemvårdsstödet för barn.
utreder att ersätta hemvårdsstödet med ett åldersbundet tillägg till barnbidraget.
genomför reformen kontrollerat och hjälper föräldrar som länge varit hemma att ta sig ut på arbetsmarknaden.
Motiveringar
Hemvårdsstödet i Finland är en familjeförmån som betalas när ett barn under tre år vårdas hemma i stället för inom småbarnspedagogiken. Syftet har varit att öka familjernas valfrihet när det gäller vården av små barn.
Antalet familjer som får hemvårdsstöd har minskat. Enligt FPA fick färre än 60 000 familjer stödet 2025, jämfört med drygt 110 000 år 2015. Utgifterna sjönk från cirka 296 till 137 miljoner euro. Det beror främst på färre födslar, men också på kortare stödperioder.
Trots att hemvårdsstödets totala kostnader har sjunkit är dess inverkan på den offentliga ekonomin och jämställdheten fortfarande betydande.
I sin rapport från 2021 bedömde sysselsättningsforskargruppen under Markus Jäntti att hemvårdsstödet minskar arbetsutbudet och därmed skatteintäkterna, eftersom det särskilt uppmuntrar mammor att stanna länge utanför arbetsmarknaden.
En VATT-studie från 2022 visar att högre hemvårdsstöd minskar mammors sysselsättning och inkomster upp till tio år efter barnets födelse. Det ökar också avsevärt det så kallade barnstraffet, inkomstskillnaden mellan mammor och pappor efter att de fått barn.
Eftersom hemvårdsstödet främst används av mammor förstärker det den traditionella arbetsfördelningen i familjer och försvagar jämställdheten på arbetsmarknaden.
Hemvårdsstödet uppmuntrar familjer att skjuta upp barnens deltagande i småbarnspedagogiken. Forskning visar positiva effekter på sociala färdigheter, inlärningsberedskap och den fortsatta utbildningsvägen, så ett slopat stöd skulle ge fler barn tillgång till dessa fördelar.
VATT:s studie från 2022 fann också negativa effekter på barns utveckling och utbildning: något sämre resultat i rådgivningstester, färre gymnasieansökningar och små men statistiskt observerbara förändringar i ungdomsbrottsligheten. Stödet har också bedömts fördröja särskilt invandrarkvinnors integration. Långa hemvårdsperioder kan fördröja föräldrarnas språkinlärning och inträde på arbetsmarknaden.
Forskningen visar att hemvårdsstödet är mer än en inkomstöverföring: det är ett tydligt incitament som styr familjer mot längre hemvårdsperioder och bort från arbetslivet.
Även om ett slopat hemvårdsstöd skulle öka utgifterna för småbarnspedagogik skulle högre sysselsättning, särskilt bland kvinnor, avsevärt stärka den offentliga ekonomin genom ökade skatteintäkter.
Arbetsgruppen under Markus Jäntti föreslog att hemvårdsstödet ersätts med ett åldersbundet tillägg till barnbidraget. Familjerna skulle få högre stöd under barnets första år oavsett om barnet vårdas hemma eller deltar i småbarnspedagogik, utan att föräldrarna styrs bort från arbetsmarknaden.
En sådan lösning skulle stödja barnfamiljer ekonomiskt med neutralare incitament och bättre förenlighet med hög sysselsättning och jämställdhet. Inom ramen för den offentliga ekonomins bärkraft kunde den därför övervägas som ersättning för hemvårdsstödet.
← Tillbaka till bloggen