Anförande i Esbo stadsfullmäktige ·
Att stödja ungas sysselsättning är en investering i framtiden

Det är mycket bra att ungas sysselsättning har identifierats som en strategiskt viktig fråga i Esbo och att mycket arbete har gjorts.
När jag lade fram motionen i fullmäktige i höstas hade vi just fått höra alarmerande ungdomsarbetslöshetssiffror i delårsrapporten. Därför talade jag om Esbos eget Bridge-program. Min tanke var att staden borde ha en tydlig handlingsplan särskilt för unga vuxna vars väg till utbildning eller arbete av någon anledning bryts.
Tyvärr har ungdomsarbetslösheten inte försvunnit ett halvår senare. Tvärtom: enligt svaret fanns 3 939 arbetslösa eller permitterade arbetssökande under 30 år i Esbo-Grankulla sysselsättningsområde i december. Antalet långtidsarbetslösa unga har ökat med 32,5 procent på ett år.
Tyvärr ligger den svåra situationen inte helt i våra händer. Vi kan inte snabbt vända konjunkturen eller trolla fram jobb i företagen. Men vi kan bestämma vad vi gör för att förbättra förutsättningarna.
Trots den stora uppmärksamheten kring unga högutbildades arbetslöshet är det inte dem jag oroar mig mest för. Om ekonomin återhämtar sig har de bäst möjligheter att få arbete. Jag oroar mig mest för unga helt utanför arbete och utbildning, så kallade NEET-unga: not in employment, education or training.
År 2023 var andelen unga utanför arbete och utbildning, så kallade NEET-unga, 14,2 procent av Esbos 18–29-åringar. I år är andelen sannolikt större.
När det saknas jobb hjälper välmenande rekryteringssedlar inte, enligt den senaste rapporteringen. På lång sikt hjälper vi NEET-unga bäst genom att utveckla deras kompetens och förbättra möjligheterna till arbete.
Vad kan vi då göra?
I en studie som ETLA och Labore publicerade förra månaden fick nästan 1 700 lågutbildade vuxna skräddarsydd, personlig utbildningsrådgivning. Den mer individuella och intensiva insatsen ökade deltagandet i utbildning med cirka 8 procent.
Studien visar att just denna typ av uppsökande och starkt personlig handledning kan få lågutbildade vuxna att börja studera.
Enligt forskarna fungerar åtgärden men är dyr: att få en ytterligare person till utbildning kostade cirka 6 200 euro på kort sikt. Även om uppsökande sysselsättningsarbete kostar mycket betalar satsningen sannolikt tillbaka sig mångfalt på lång sikt.
Det här är en central fråga för Esbo under sparpressen. När vi söker balanseringsåtgärder på tiotals miljoner euro bör vi noga överväga om vi ska skära i insatser för ungas sysselsättning, utbildning och företagande eller spara någon annanstans.
Stöd till ungas utbildning och sysselsättning är en investering, inte bara en utgift. Det är ekonomisk politik, tillväxtpolitik och framför allt framtidspolitik. Enligt Finlands Bank borde andelen högutbildade unga vuxna stiga till 70 procent till 2040 för att en tydlig tillväxtbana ens ska vara tänkbar. Vi har varken mänskligt eller ekonomiskt råd att förlora NEET-unga, 14 procent av våra unga, utanför utbildning och arbete.
Därför håller jag fast vid tanken i min motion: Esbo måste satsa mer ambitiöst och kraftfullt på unga. Jag har därför lämnat fullmäktigehemställandena 12.1, 2 och 3, som jag åter hoppas få brett stöd för.
Susanna Sielo
Stadsfullmäktigeledamot i Esbo